I pray to be only yours

Jag trodde att det där med att glömma dig kanske skulle bli ganska enkelt iallafall. Tills jag öppnade dagens tidning och läste ditt namn. Besvikelsen vällde över mig som en iskall dusch. Nu vet jag än en gång inte hur jag ska kunna öppna mig för någon annan eller hur jag ska kunna låta bli att tänka på dig och leta efter dig med blicken varje gång jag rör mig på allmän plats. Vad jag avskyr att gå runt med den där obehagliga klumpen i halsen! Att låtsas som om allt vore som vanligt, som om ingenting hade hänt.

Det var ett kärt återseende. Jag befann mig på ett hotell någonstans i Basingstoke och gick till sängs med ett stort leende på läpparna, med tanken på alla vackra platser jag nästa morgon skulle få se och förundras över igen. Drömmen fick tyvärr ett väldigt abrupt och otrevligt slut i och med att väckarklockan ringde och påminde mig om verkligheten... Nästa år måste jag verkligen resa till England igen! Trodde aldrig att jag kunde sakna ett land så mycket. Om min ekonomiska situation skulle tillåta en till resa så skulle jag definitivt åka redan detta år, men jag tror att det är bäst om jag sparar lite pengar först och reser nästa år då jag, förhoppningsvis, både har tid och pengar. Men, den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Efter en tung och tråkig skoldag (inkluderande Flash-uppgifter, film och lite Björn Gustafsson) firade Anna och jag med var sitt wienerbröd och lite kaffe på Göran's. Gudomligt gott och kletigt var det! Därefter köpte jag MiniDV-kassetter till följande veckas filminspelning.

Helgen blev en till helg fylld med krogbesök och alkohol. Fredagen tillbringades bl.a. på Sky och Oliver's Inn tillsammans med mina fina vänner (se bilden!). Även om det var brist på roliga aktiviteter kunde jag ju inte klaga på sällskapet. På lördag hade jag tänkt vara nykter och köra, men efter hembesök hos grannen blev det ändrade planer och plötsligt befann vi oss på Fontana med varsin drink i handen! Kvällen blev riktigt rolig och Anna och jag kunde ju inte klaga på pengaproblem med mycket generösa grabbar som sällskap.

Nästa helg ska jag försöka att inte tillbringa varje kväll på krogen! Med undantag för lördagen då Saras födelsedag ska firas. Ska försöka att ha roligt då också och inte bara grubbla över huruvida Han är där eller inte. Det ska nog gå, hoppas jag.

Jag har drabbats av en mycket ovanlig fotolust! Jag borde verkligen ta med mig kameran och köra iväg till hamnen och utnyttja detta.

Never knew I could feel like this

Än en gång gjorde Han mig till en mycket lycklig kvinna. Det värsta är bara att Han och jag aldrig kommer att bli vi. Jag vågar inte ens hoppas på att något sådant skulle kunna inträffa. Det vore alldeles för bra för att vara sant.

Jag hade varken förväntningar eller krav när jag träffade Honom igen. Ändå blev det så mycket bättre än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Herregud, hur kan en människa vara så otroligt jävla underbar?! Jag skulle än en gång kunna gråta rätt ut av glädje och lycka, samtidigt som jag lika väl kunde gråta av förtvivlan och besvikelse. Jag har då aldrig tidigare träffat någon som får mig att känna så. Jag har aldrig tidigare träffat någon som Han.

Jag ville inte bli kär. Det är alldeles för farligt för hjärtat. Nu vet jag varken ut eller in och jag antar att jag kommer fortsätta att hoppas och vänta och söka och vara sådär löjligt patetisk och desperat igen. Jag vill inget mer än vara med Honom, men jag tänker inte pressa Honom till något när Han ändå inte vill det.

Allt är bara så konstigt nu. Oförståeligt. Varför?

Hela helgen har varit konstig. Det brukar inte vara så.

Let's show them it's for real

Jag har gått upp 2 kg!! Och nej, det är ingen katastrof, tvärtom! Har länge konstaterat att vågen inte borde visa under 60 kg med mig på, det är inte bra, så när den nu stod på 62,2 kg tog jag ett litet glädjeskutt. Måste bero på all glass och allt godis jag ätit den senaste tiden. Idag åt jag min 4:e glass på tre dagar, mums sa Malin.

Studentskrivningarna är över! Äntligen! Nu är det bara att vänta på resultat och hoppas att det räcker till för att få bära mössan på vårens examen. Om jag bara tar mig igenom alla kurser i VYI först, vill säga. Försökte frustrerat få minutvisaren, på klockan som Ulf tvingade oss att göra i Flash idag, att snurra runt i 360 grader och efter mycket slit gick det. Hur jag ska klara av ett förstoringsglas och röntgen och bildspel i samma program är ett mysterium som förblir olöst.

Vad ska jag hitta på ikväll? Jag har ett par filmer på datorn som jag kanske borde se, men att göra det utan sällskap är tråkigt. Babel och This Is England, någon som vill joina mig och kika på någon av dem? Inte? Nähä.

This town is colder now

Jag vaknade så sent som 13:30 idag och med en slö början kan resten av dagen inte bli annat än lika slö. Trots det har dagen inte varit alltför onödig, för jag har fått otroligt många nya och fantastiska musiktips! One Republic, Damien Rice, Timo Räisänen, Jack Johnson och många fler som jag inte kan förstå att jag har missat tidigare. Nu har jag massvis med underbar musik jag borde lyssna igenom, så någon dålig dag är det inte. Stallet ska jag också hinna med att besöka, och ta med mig älsklingspållen på en lika lugn och skön ridtur som igår. Sådant är bra för både kropp och själ!

På onsdagen skriver jag finska och med det är sedan studentskrivningarna totalt över finito finished för min del! Då är det slutarbetet och ogjorda kurser i VYI som jag ska sitta och ha ångest över istället. Varför lär jag mig aldrig att göra saker i tid?

Need a little time to wake up

Nyss hemkommen från stallet sätter jag mig återigen ner i sängen med datorn i famnen. Som om det inte skulle räcka med att jag annars redan spenderat ca 80% av dagen på det stället. Aj aj.

Lördagskvällen blev  minst sagt händelserik och fullproppad med härliga människor, nya bekantskaper, mumsiga drycker och bra musik! Inledde kvällen med förfest hemma hos Mikki i Roparnäs, varefter vi fick skjuts in till stan och till allas vårt kära Fontana. Efter en stunds frysande i den ständigt växande kön slapp vi in i värmen och satte igång med dansandet! Anna och jag letade oss iväg till Cellanova en snabbis efter ett tag, vilket visade sig vara ett bra initiativ. Fick praktisera våra bristande språkkunskaper tillsammans med två rara tyska pojkar, och blev bjudna på lonkero av några trevliga Peffan-studerande. Väldigt underhållande, må jag säga!

Efter snabbisen dit, som troligen inte var så snabb som vi först planerat, återvände vi till våra vänner i Fontana och mera dans. Sedan dissades jag av mina kära vänner, en efter en (but no hard feelings!), så då fick jag söka sällskap hos Thomas och Kalle istället (Cellanova grabbarna alltså). Ett bra alternativ, tror jag!

Innan krogen stängde för natten blev det lite mera dans, och därefter gick Thomas och jag till McDonalds och satte oss ner och pratade och käkade lite. Plötsligt dyker det upp en okänd typ som med några fula kommentarer tiggde om stryk, och innan jag hinner reagera befinner sig de två slagskämparna på golvet. Ack ja, våld löser så många problem. Så kom snälla vakterna och sa "Fy!" och sedan dyker farbror polisen upp och tar med sig bråkstakarna och jag står återigen utan sällskap. Lyckligtvis hittade jag snabbt Evelina, min jobbkompis, och hennes pojkvän och vi beslutar oss för att ta taxi hem tillsammans. Så lyckas jag också stifta ännu en ny bekantskap med min på-andra-sidan-vägen-granne, som jag förut inte visste att fanns, och även han hoppar in i samma taxi.

Snäll som jag är låter jag naturligtvis gentlemännen betala taxifärden, men innan jag traskar hemåt hälsar jag på hemma hos grannen och dricker ett vattenglas och diskuterar diverse problem. Strax innan klockan blir 06:00 bestämmer jag mig för att förflytta mig 100 meter och krypa ner under täcket, så jag tackar för mig och bjuder snälla grannen på en till chokladbit. Och OJ, så skönt det var att sova...

Det var min kväll det. A night to remember, därför kände jag mig tvungen att skriva ner händelserna. Ett plus i kanten till dem som orkat ta sig igenom hela texten! Men hörni tjejer, nästa helg är det påsk, det betyder mera fest! WOHOO! Jag längtar redan.

Jag saknade dock synen av dig igår, för med den skulle kvällen ha varit komplett. Well, you can't have it all.

I pray every single day for a revolution

Gårdagen var otroligt skön. Satt vid O´Malleys tillsammans med Fia & Kati och lyssnade till live-bandet The Fuse. Enormt sköna låtar spelade de, alla covers, men bra sådana. Sjöng med tills min röst började säga ifrån, men då var deras spelning också slut, så vi körde iväg hemåt. Kröp ner under täcket efter 01:00 någon gång, och slumrade sött till i ca 5h innan jag steg upp och körde iväg till stallet. Dags att mata hungriga hästar och visa dem vägen ut till hagen!

Nu sitter jag bara och slösurfar i sängen. Ska strax ringa Andreas och sedan pysa iväg till Alko och diverse ställen på min to-do-lista för dagen, innan jag kör vidare till jobbet för några timmars arbete. Senare i kväll blir det krogbesök för min del. Hoppas som vanligt på att ens få se en liten glimt av ditt vackra leende. Vill inte missa chansen till det.

Jag känner mig patetiskt besatt. Jag har till och med börjat drömma om dig nu! När det går så långt börjar det bli farligt för hjärtat. Det är minsann inte lätt detta tragiska liv jag har. (I-landsproblem?)

Kom hem från Kina för lite mer än en vecka sedan. Ett fint och intressant land, som jag gärna besöker igen, men då med annat sällskap än familjen. Lyckades få en riktigt fin solbränna på bara några dagar i Hainan, det hurrar vi för!  Kom hem med nya kläder och väskor och erfarenheter och upplevelser till det kalla, men ack så underbara Finland igen. Borta bra, men hemma utan tvekan bäst.