Länge sedan sist

Ett under har skett.

Jag har lyckats ta mig i kragen och återvända till bloggträsket - om än bara för en stund.

Bläddrar dagligen igenom andras bloggar och läser och uppdateras om läget, men jag har inte förrän nu orkat beskriva min egen situation. Mycket har hänt sedan jag sist skrev (i maj!) och halva sommaren har nästan förflutit, känns det som. Vad har hänt, vad händer och vad kommer att hända? Jag tänkte försöka ge svar på det här och nu!

Juni = arbete. Och kvällsarbete dessutom, vilket innebär att jag sover bort halva dagen, äter och kör iväg till jobbet och när jag sedan slutar efter klockan 21 så är dagen borta och förstörd. Tragiskt, men sant! Något extraordinärt och nervkittlande har därför inte inträffat, tyvärr.

Midsommaren var jag faktiskt ledig, till min stora förvåning, så fredagsaftonen tillbringades i goda vänner sällskap hemma hos Sofia. Vi grillade och tvingade ur varandra hemska sanningar om andras sexliv och skrattade väldigt mycket, så det finns nog inget att klaga på där.

På midsommardagen togs ett hastigt beslut gällande kvällsplanerna. Jag, Mia och Mikki cyklade iväg till Gerby hamnen och blev medplockade ut till Oskars villa! Kvällen kan kortfattat beskrivas med skogspromenad, Jannes Saloon, båtraggning, förlovning, minnesförlust och otroligt mycket skratt - samt en eller två eller flera pinsamheter. Morgonen därpå kände man sig inte särskilt uppskattad, kan jag lova, så vi tre yngre damer satt på bryggan hela dagen och skämdes och tröståt chips. Några dagar efteråt kan man inget annat än skratta åt allt som hände på den villafesten. Det är nog något man lär minnas (eller minnas att man inte minns, ehm) ett bra tag!

Sista helgen i juni detta år och jag skulle gärna uppleva Vasas nattliv än en gång. Får se om jag får någon med mig, eller om jag blir tvungen att stanna hemma. Jag jobbar idag, som vanligt, och med denna mensvärk vet jag inte hur jag ska klara av det. 

Rean har satts igång och alla shoppinggalna stadsbor springer av och an för att fynda det bästa ur det klena märkesutbudet. Själv har jag köpt ett par skor - igen. Ja, jag är verkligen en obotlig skofreak!

Två härliga sommarmånader kvar av 2008 ännu. Juli = mera jobb, men Rockperry-helgen, när alla andra springer runt i fyllan på Vasklot, ska jag tillbringa i Vörå. Jag har nämligen anmält mig till ett träningsläger vid Vörånejdens ridklubb! Jag ser verkligen fram emot det. En annan höjdpunkt att se fram emot är Cypern. Flickorna och jag reser till Ayia Napa i två veckor för att festa, sola, festa, simma, festa och ha det bra! Underbart. Två veckor i solen tillsammans med de finaste människorna i hela världen kan väl aldrig vara fel?

För ovanlighetens skull ser jag även fram emot hösten. För första gången på 13 år (usch, vilken äckligt lång tid) ska jag inte iväg till skolan. Inga läxor, inga prov, inga bittra lärare. Bara jobb. Pengar. Fritid! Åh, underbara tid. Vad det ska bli skönt att få leva lite för sin egen skull ett tag.

Annat då?

Ah, jag glömde nämna att jag har blivit både medieassistent och student. För pengarna jag fick på examensfesten inhandlade jag en sprillans ny Canon Digital Ixus 75! Ett mycket bra köp som lär bli väl använd under sommarens fortsatta fester.

Och på kärleksfronten?

Fortfarande på noll. Något strul hit och dit, men jag har fortfarande inte kommit över Honom, är jag tvungen att erkänna. Jag trodde jag hade gjort det, men eftersom jag ständigt påminns om mannen i fråga genom bilder och texter är det svårt att glömma och förlåta. Att dessutom bo i samma stad och ibland även vikariera på samma arbetsplats gör det hela bara värre och svårare. Jag vill gå vidare, men det är inte lätt. Så jag väntar. Jag väntar på att någon ska dyka upp som visar mig vad kärlek och samhörighet verkligen betyder. Tills dess, noll. Jag citerar Disney: "Och fast ditt hjärta kanske gråter, så kommer drömmen åter."

Ha en fortsatt skön sommar!